Kategori: Livet
Afton…
Så var det julafton, med föräldrarna och vovvarna.
Lugnt så det förslår, men helt ok.
Ser fram emot tomten, ni vet dikten som de visar varje år. Det är jullikt.
Har haft lite mysigt pyssel under eftermiddagen, med matlagning å så.
Jag gjorde en liten jultallrik till vovvarna, de fick, en prinskorv, lite skinka, en köttbulle, lite rökt älgkött, lite rökt isterband, lite vörtbröd, och lite hemmainlagd sill, å så potatis.
De åt båda två med förtjusning, och det är ju väldigt trevligt.
Så nu väntar lite disk, och jag sitter här med en rödvinstoddy och myser.
Är lite trött, och önskar jag hade ”min” familj lite närmre.
Nå, nu ska jag ge mig på disken…
Att handla små saker i julrushen..
Japp, efter moget övervägande gick jag till kvantum, det regnar, och är rått ute.
Jag ville bara ha något litet för att bryta av mot den ekonomiska kosten jag lever av. Tänkte inte på när i december vi befinner oss, men bevisligen finns det andra i närområdet som upptäckt när det är.
Torghandeln pågick för fullt, Willys var fullt med folk så även Coop, men jag knatade bort till Kvantum och möttes där av överfulla shoppingvagnar, stressade människor, med den där tomma ”handla” blicken.
Varför måste det vara så ?
Är det inte en familjehögtid, då man ska trivas, mysa och ha ett skönt avbrott från vardagen ? Den här köp och handelsfixerade julen är inte vad jag vill ha. Jag vill gärna ha en julmiddag, lagar den gärna själv och har vänner och familj omkring mig. Men, varför gör folk allt i sista sekunderna ? Varför stressa så mycket, får de inte tillräckligt av det under resten av året ?
Jag handlade bara wienerkorv, några lussebullar, har inte bakat i år…
Och så köpte jag Kung Oscars pepparkakor, och lite ädelost, på tub, har inte testat det, brukar alltid köpa vanlig ost… Sedan köpte jag en flaska av Icas glögg, den är ekonomisk och med en liten skvätt whiskey i är den juligt angenäm.
Ja, i morgon kväll åker jag nordvart till släkt och vänner, för att förhoppningsvis ha en behaglig och avslappnade jul, vet inte riktigt hur länge jag blir där eller om jag får tillfälle till utflykter ännu. Tycker om att i alla fall ha en grovplanering över mitt liv, och att vara utan, det är jobbigt. Jag tycker inte om det i alla fall, skulle vilja veta, i alla fall kunna planera lite…
Tentaperioden är slut.
Äntligen är tentaperioden slut, och hitintills har provsvaren ( låter lite medicinskt ) varit positiva. Inga tråkiga nyheter än, är faktiskt glatt överraskad. Nu väntar en tur norröver på första gången på snart ett halvår. Skall bli skönt att komma ifrån. Inte så mycket för julklappar å sånt, eller, det är en julklapp, eller snarare upplevelse som jag hoppas på, tankarna upptar en stor del av mina dagar.
Snön lyser med sin frånvaro, det var länge sedan jag hade en födelsedag med snö, så det är ju inget konstigt, den kommer väl i februari som vanligt. OM den kommer…
Vore så skönt att ha det som min barndom var, minns ett år, med snöstorm, bodde på landet och vi fick strömavbrott, vi eldade i alla rummens braskaminer och kakelugnar. Vi lagade mat på vedspiseln och använde verandan som kyl/frysskåp.
Levande ljus… Så mysigt, och jag hade en kakelugn i mitt sovrum, och jag eldade i den hela natten och sov nog bättre än jag gjort någonsin sedan dess. Att somna och lyssna till en mysig liten brasa. Det är nästan som att ha sin älskling nära, att lyssna till hennes andning medan man långsamt somnar… Så rogivande…
Att längta…
Att ha förlorat och veta om det, kan vara en plåga, det kan vara en milsten som förändrar livet. Att älska, utan begränsning, utan återvändo är ljuvligt, samtidigt farligt, man är helt utlämnad till sin partner.
Att ha förlorat utan att erkänna det, eller veta det, det kan nog vara behagligt för stunden. Hoppet är det sista som lämnar människan heter det.
I det långa loppet behöver även en av kärleken berusad individ klarhet, oavsett om klarheten gör ont eller inte, så är det en klarhet !
Att aldrig ta något / någon för given, är en god grund, men utan kommunikation och respekt blir livet färglöst och grått. Och ett liv utan hopp är inte något jag tror fungerar… Att finna sin äkta hälft, den individ som vill dela ditt liv, och dela sitt med dig. Att öppna sig, att riva sina personliga murar, det är att älska ! Villkorslöst !
Visst, jag är en överromantiserande man, men hoppet lämnar mig inte…
Posted with LifeCast
Att längta ut…
Så här såg min värld ut förra året i december… Visst kan det vara jobbigt ibland, med det är ett så mycket enklare liv som helhet.
Har förövrigt noterat att varje gång jag bloggar med iPhonen,
så placerar geologgen mig överallt utom där jag är, riktigt kul.
Det ska bli intressant hur det blir när man åker ut och jobbar igen…
Men nu åter till tentamenförberedelserna och kunskapsstoppningen, eller vad man ska kalla det…