DEBATT: Sjöfarten, transportsektorn som infrastrukturpolitiken glömde.
Bygger svensk infrastruktur- och transportpolitik på långsiktighet och hållbarhet?
Särskilt med Miljöpartiet i regeringen kunde man anta att transporter och godsfrågor låg högt på agendan. Verkligheten visar dock snarast på motsatsen.
Sjöfarten är en av våra äldsta och viktigaste näringar. För ett exporterande land som Sverige har sjöfarten en oerhörd betydelse, vilket tydligt illustrerats av de svallvågor som följt hamnkonfliken i Göteborg. Sjöfarten ger jobb, stärker vår ekonomi och fungerar som en effektiv varutransportör på långa avstånd. Dessutom är sjöfarten ett av de mest klimatsmarta transportalternativ samhället har tillgång till. Energiåtgången endast är en fjärdedel av vägtrafikens per ton transporterat gods och CO2-utsläppen beräknas till runt en tredjedel
(se bild).
Vägbundna transportmoder har gång på gång premierats i olika satsningar på infrastruktur. I en blandning av industripolitik och flirt med breda väljargrupper har basinfrastrukturen blivit eftersatt, något inte minst järnvägsnätet drabbats av. Politiken är istället fokuserad på komplicerade bonus/malussystem och nya elcyklar till alla. Engagemang för en förbättrad och effektivare transportsektor har däremot uteblivit. Miljöpartiets och regeringens höga svansföring i miljö- och klimatfrågor visar sig vid närmare granskning vara tämligen innehållslös.
Långsiktiga mål måste sättas för att Sverige fortsatt ska kunna konkurrera på en internationell marknad och samtidigt trygga sin framtida försörjning. Ska Sverige nå sina klimatmål måste miljöavtrycket per transporterat ton gods minska och infrastrukturen kring våra hamnar förbättras.
Lastbilar är effektiva för korta till medellånga transporter, speciellt om de drivs med klimatneutrala bränslen. Att köra lastbil över hela kontinenter är dock varken effektivt, sunt eller säkert. Över land finns spårbunden trafik och över hav finns sjöfarten. Med genomtänkta transportsystem som är utformade efter varje transportslags optimala användning kommer både miljön och samhällsekonomin att bli vinnare.
Konkret kan detta åstadkommas genom att titta närmre på hur exempelvis Schweiz löst frågan. Där finns ett körsträckebaserat avgiftssystem för tunga lastfordon. Ett system byggt för att skapa neutralitet mellan olika transportslag och vars syfte inte är att strypa en av transportsektorns delar utan snarare att dra nytta av dess respektive styrkor. Centralt i sammanhanget är att avgifter ska gälla lika oavsett nationalitet på fordonet och byggas på långsiktighet, dvs. premiera klimatneutralitet.
Med en förbättrad infrastruktur och med en helhetssyn på transportsektorn får vi en totalt sett mindre klimatpåverkan. Vi skapar på så sätt ett samhälle med goda förutsättningar för den svenska kustsjöfarten, arbetstillfällen i den spårbundna trafiken och arbetstillfällen för flera åkerier i anslutning till hamnarna och järnvägsknutarna.
Så bygger vi en infrastrukturpolitik för framtiden.
Christopher Frantz
Sjökapten
Medborgerlig Samling (MED)
#SvPol #MEDval18 #VAL2018 #Infrastrukturpolitik #Sjöfart #Trovärdighet
