Kategori: Vård & Omsorg


Vinster eller Kvalité – en liknelse

I två små hus lever två familjer (familjerna K och P ), båda familjerna väntar tillökning och behöver bygga ut sina identiska ´boenden med ett rum, och de har 3 månader på sig till de nya liven landar i villaidyllen.

Nu är det så att familjerna K och P är släkt med varandra och har båda två blivit lovade att få 1’250’000 kr i hjälp av morbror (Staten) som kort och gott står för fiolerna vid byggena.
Morbrodern bad kort och gott att få reda på vad den tillbyggnad de behövde skulle kosta, och man landade vid att summan 1’250’000 kr var rimlig i sammanhanget.

Den ena familjen(P) skapar ett noggrant utarbetat förslag, där de beskriver att de vill ha en gjuten platta och golvvärme som skall kopplas in på det befintliga värmesystemet i huset, tre fönster, en dörr i lokalt odlad gran och minst 90mm isolering i taket och 70mm i väggarna. Vidare vill de att det horisontella taket, som förutom sin självklara funktion även skall fungera som uppsamlare av regnvatten för bevattning av trädgården och att konstruktionen dessutom skall förberedas för att kunna husera en altan någon gång i framtiden.

Den andra familjen(K)  beskriver att de vill ha ett rum till och att tapeterna skall vara rosa med gröna svampar på.

Båda familjerna får kostnadsförslag från diverse bolag, och båda två familjerna landar vid att acceptera ett förslag som kostar 1 miljon kronor.
Familj(P) väljer emellertid bort de extra förstärkningar i stommen som skulle möjliggöra bygget av en framtida altan, eftersom de bedömer den extra kostnad som det innebär på 250’000 kr som onödig, speciellt som den framtida altanen inte är nödvändig för boendet då man har en stor gräsmatta bakom villan.

De två tillbyggnationerna kommer igång och i slutänden har den första(P) tillbyggnaden de facto kostat en miljon och bygget tog på grund av en regnig sommar de 3 månaderna att färdigställa.
Det andra familjens(K) tillbyggnation råkade dessvärre ut för merkostnader på ca 250’000 kr och bygget är alltjämt inte klart, då man väntar på installation av en luftvärmepump.

Den första familjen(P) har i och med sitt förslag något att mäta kvalitén på bygget med.
De har satt upp en kravspecifikation och kunnat verifiera att de fått det de beställt, till en kostnad som de accepterat.

Den andra(K) familjens byggare blev överraskad när familjen helt plötsligt berättade att de ville ha flera fönster, en dörr, uppvärmning och isolering. Det resulterade förståeligt nog i merkostnader, det måste man ju förstå.

Nu är frågan, skall båda familjerna få de 1’250’000 kr som de blev lovade av sin morbror, eller skall familj P som lyckades lösa sin tillbyggnad för 1’000’000 kr få betala tillbaka de 250’000kr som de fått / blivit lovade, men inte behövt använda vid tillbyggnaden ?

Är det rimligt att bestraffas för att man har en drivkraft att effektivisera och hålla hög kvalité ?

Om morbrodern hade satt upp klara minimum krav på vad tillbyggnaden skulle utgöra för familjernas boende, hade han:

  • Kunnat säkerställa en lägsta kvalitétsnivå.
  • Kunnat avgöra hur vida de kostnadsförslag som familjerna lagt fram är realistiska.
  • Kunnat utvärdera tillbyggnaden och om den lever upp till de krav som satts.

Alltså, för att koppla tillbaka till vinster i välfärden, vad löser man genom att begränsa vinster i välfärden ?

I praktiken ingenting över huvud taget, man säkerställer definitivt inte en högre standard för elever eller vårdtagare, möjligen ser man genom att lägga måttstocken vid just vinster till att den privata sektorn i förlängningen nödgas avveckla sig själv.

Vill man åstadkomma något långsiktigt och positivt i välfärden så bör man istället koncentrera sig på att
skapa kvalitét, och mäta verksamheterna efter kvalitétsmål. 

Ex.
– Nationella prov, en elev skall ha rätt till en viss kunskapsnivå, dvs. fått en viss kvalité på undervisningen, och den kvalitén skall gälla som minimum för alla utbildare.
– Ett äldreboende skall erbjuda aktiviteter, mat, vård och trygghet, dvs. livskvalité, och den lägstanivån skall gälla för alla aktörer på marknaden, offentliga som privata.

Christopher Frantz
Medlem i Medborgerlig Samling